Klädreparationer trendar – men är det ett verkligt skifte i branschen?

Intresset för klädreparationer och klädvård pekar uppåt. Konsumenter visar ett allt större intresse för vad deras kläder är gjorda av, hur länge de håller och hur de bäst tas om hand. Även varumärkena börjar få upp ögonen för reparationer. Under första halvåret 2026 lanserade varumärken och återförsäljare som Salomon, Kiabi och Next egna reparationsprogram, och United Repair Centre, en av Europas största aktörer inom reparationstjänster, öppnade en ny hubb i Paris.

Enligt Fédération de la Mode Circulaire och KPMG värderades den europeiska reparationsmarknaden för kläder och skor till uppskattningsvis 2,8 miljarder euro under 2025. Marknaden förväntas växa med 5,5 procent per år fram till 2030 och då nå 3,7 miljarder euro. Marknaden är dock fortfarande relativt liten och sektorn befinner sig i ett tidigt skede. Reparationer är arbetsintensiva, affärsmodellerna för varumärken är ännu inte fullt etablerade och sjunkande plaggkvalitet innebär att många produkter inte är värda att laga. Forskning som publicerades under det första halvåret visar att reparationer lönar sig när plaggen håller hög kvalitet, vilket gör hållbar design lika viktig som själva reparationstjänsten.

På det politiska planet kan reparationsbonusar, cirkulär moms och ekodesignkrav bidra till att skala upp sektorn. Även om regeringar gradvis lägger mer fokus på incitament för reparationer, kan det växande konsumentintresset bli den avgörande faktorn för branschen. I takt med att fler använder reparationstjänster, lär sig att laga sina egna kläder och efterfrågar hållbara produkter, kommer varumärkena att tvingas agera.

Texten fortsätter nedanför textrutorna

Konsumenternas intresse skiftar mot klädvård och kvalitet

Intresset för klädreparationer och klädvård har vuxit sedan 2025 enligt data från Google Trends, och diskussioner om textilmaterial tar allt större plats i sociala medier under hashtaggar som #fabrictok och #naturalfibertok. Det ökade intresset för material, och i synnerhet en preferens för naturfibrer framför syntet, är också kopplat till en växande oro för mikroplaster i kläder och andra konsumentprodukter. Cirkulärt medvetna konsumenter förväntar sig också att deras kläder ska hålla. I Samsara Ecos rapport 2026 Circular-Conscious Consumer Report, en undersökning med över 5 000 medlemmar i deras community där majoriteten tillhör Generation Z, uppgav 89 procent av respondenterna att de förväntar sig att kunna använda en produkt minst 30 gånger, och 54 procent ansåg att kvaliteten är varumärkets ansvar.

Utöver det ökade intresset för kvalitet och livslängd har reparationer blivit något man gärna visar upp. Synliga lagningar (visible mending) förvandlar reparationer till ett stiluttryck, där lagningarna framhävs snarare än döljs. Enligt Pinterests Hobbies Trend Report 2026 ökade sökningarna på ”sashiko ideas”, den japanska tekniken för synliga lagningar, med 1 509 procent, och sökningarna på ”repair aesthetic” steg med 157 procent. Vissa varumärken hakar också på trenden – exempelvis har Arc’teryx lagningslappar blivit en eftertraktad detalj i sig.

Varumärken visar ett allt större intresse för reparationer

Circular Fashion News kartlade nio lanseringar och utökningar av varumärkens reparationsprogram under första halvåret 2026. I Frankrike lanserade Kiabi, Moea och Octobre program i samarbete med reparationsplattformen Save Your Wardrobe, medan Salomon inledde ett partnerskap med United Repair Centre och sedan dess har expanderat programmet till Storbritannien, Tyskland, Nederländerna, Italien och Spanien. I Storbritannien lanserade Next reparationstjänster med Sojo, Primark med The Seam och Lanx med Tern. Fabienne Chapot inledde ett samarbete med Mended i Nederländerna, och den australiska återförsäljaren The Iconic slog sig samman med Hello Tailr.

De nya initiativen ansluter sig till en grupp varumärken som har erbjudit reparationer i åratal, och i vissa fall i årtionden:

• Barbour introducerade sin tjänst för omvaxning och reparation redan 1921 och vaxar om eller lagar idag omkring 97 000 plagg per år
• Patagonia, som har reparerat sina produkter sedan 1976, lagade 174 799 plagg globalt under räkenskapsåret 2025
• Nudie Jeans, som har erbjudit kostnadsfria reparationer sedan 2014, genomförde 68 342 lagningar och ändringar under 2024
• Inom lyxsegmentet driver Louis Vuitton 12 reparationsateljéer globalt och hanterar närmare 600 000 produkter per år

Ekonomi är både den största drivkraften och det största hindret

Under första halvåret publicerade RISE, Research Institutes of Sweden, en studie med över 3 000 konsumenter i Danmark, Polen och Sverige kring reparationstjänster för kläder. I Danmark och Sverige var ekonomiska fördelar den starkaste drivkraften för att reparera, före miljöskäl. I ett valexperiment gällande lagning av jeans var respondenterna i genomsnitt villiga att betala cirka 40 till 85 procent av priset för ett nytt par, beroende på land, även om forskarna påpekar att dessa siffror bör ses som en övre gräns. I Danmark och Sverige var det främsta hindret för att använda reparationstjänster svårigheten att på förhand bedöma kostnad och tidsåtgång, medan det i Polen handlade om hur enkelt det är att bara köpa nytt.

Samtidigt gör fallande priser, drivna av fast fashion och ultra-fast fashion, att många plagg är för billiga för att vara värda att laga. När ett nytt plagg kostar mindre än att reparera ett gammalt blir priset den avgörande faktorn. Det är anledningen till att en stor del av de politiska diskussionerna kring reparationer fokuserar på att göra det billigare för slutkonsumenten.

Politiska initiativ som cirkulär moms och reparationsbonusar kan få störst effekt

Politiskt stöd för reparationer verkar huvudsakligen genom tre styrmedel: ekodesignkrav för hållbara och reparerbara produkter, utökat producentansvar (EPR) samt ekonomiska incitament som reparationsbonusar och sänkt moms. Av dessa adresserar de ekonomiska incitamenten mest direkt det kostnadsproblem som konsumenterna beskriver.

Frankrikes reparationsbonus är fortsatt den främsta referenspunkten. Sedan 2023 har den gett konsumenter en direktrabatt på 7 till 25 euro per lagning av kläder eller skor hos certifierade reparatörer, finansierat av varumärkena genom EPR-avgifter. I februari 2026 meddelade den irländska regeringen att man kommer att testa ett liknande system med reparationscheckar från och med 2027.

En cirkulär moms skulle potentiellt kunna få en ännu bredare effekt. EU-lagstiftningen har tillåtit reducerad moms på reparationer av kläder och skor sedan 2022, men få länder tillämpar det. Enligt studien från Fédération de la Mode Circulaire och KPMG skulle en EU-gemensam cirkulär moms som införs 2029 öka den årliga tillväxten till cirka 7,4 procent och få marknaden att växa till omkring 3,9 miljarder euro år 2030.

I maj uppmanade Ellen MacArthur Foundation tillsammans med 69 organisationer, däribland H&M Group, Decathlon, Zalando, Vinted och Arc’teryx, regeringar att sänka momsen och skatten på arbete för reparationer och vidareförsäljning (resale). Enligt stiftelsens rapport ”The New Bottom Line” skulle dessa åtgärder kunna lyfta bruttovinstmarginalerna för reparationer till omkring 41 procent.

Varumärken måste hitta sätt att dra nytta av reparationer

Många varumärken hanterar fortfarande reparationer som en kostnad inom kundtjänst snarare än en intäktsström. En analys från University of Exeter, Manchester Metropolitan University och Finisterre kartlade sex sätt för varumärken att organisera reparationer. Dessa sträcker sig från varumärkesdrivna, interna reparationshubbar till godkända partners, oberoende tredje parter och kundutförda reparationer, där varumärket tillhandahåller verktyg, reservdelar och instruktioner.

Mycket av diskussionen om hur varumärken drar nytta av reparationer kretsar kring strategiska värden, såsom kundlojalitet och förberedelse inför kommande regelverk, men det finns även tecken på att reparationer kan generera nya intäkter genom vidareförsäljning. I rapporten ”Sorting for Circularity: Project Rewear” från Fashion for Good och Circle Economy analyserade United Repair Centre data från 1 131 märkesplagg som hanterats via deras tjänst för reparation och förnyelse. Reparation, kvalitetskontroll och tvätt kostade i genomsnitt 22,73 euro per plagg, och plaggen såldes sedan vidare för i genomsnitt 73,93 euro. Det är 3,3 gånger reparationskostnaden, och 97,7 procent av plaggen såldes vidare för mer än vad det kostade att laga dem.

—--------------------------------------------------------------------------------------

Sammanfattningsvis tyder resultaten från första halvåret 2026 på att reparationer är på väg att lämna nischstadiet, men det handlar ännu inte om ett bredare branschskifte på samma sätt som exempelvis second hand-marknaden (resale) har blivit. Konsumentintresset är verkligt, varumärkenas lanseringar blir allt fler och kalkylen kan gå ihop för kvalitetsprodukter. Marknaden är dock fortfarande liten, de flesta program är blygsamma i förhållande till försäljningsvolymerna, och prisskillnaden mellan att laga och att köpa nytt gör att reparationer förblir utom räckhåll för stora delar av marknaden.

Referenser:
-State & Prospects of Circular Fashion in Europe, 2026, Fédération de la Mode Circulaire / KPMG
-Circular-Conscious Consumer Report, 2026, Samsara Eco
-Hobbies Trend Report 2026, 2026, Pinterest
-Consumer Preferences for Digital Platform-Based Clothing Repair Service Features: Evidence from a Multinational Choice Experiment, 2026, RISE Research Institutes of Sweden (Daniel, Diener & Hunka, Cleaner and Responsible Consumption)
-The New Bottom Line, 2026, Ellen MacArthur Foundation
-Mapping the Repair Landscape in Fashion: Briefing for Business Leaders, 2026, University of Exeter / Manchester Metropolitan University / Finisterre
-Sorting for Circularity: Project Rewear, 2026, Fashion for Good / Circle Economy