Barnmode: Hur Playtime etablerade sig som den ledande europeiska fackmässan
Playtime lanserades i Paris med 45 varumärken och ett då helt banbrytande koncept som förenade mode, heminredning, design och barnprodukter. Mässan expanderade snabbt till Tokyo och därefter New York. Idag har ledningen gjort ett tydligt vägval: att sluta utöka utställningsytan. Istället fokuserar man på kuratering, personliga relationer med varumärken och inköpare, samt digital innovation genom en heltäckande B2B-plattform (business-to-business).
Inför en marknad där inköpare har stramare budgetar och är mer försiktiga, men ändå söker nyheter, närmar sig Playtime sitt jubileum med optimism efter en postpandemisk återhämtning som finansierats genom ett betydande lån. Här följer en intervju med mässans chefer, Sébastien de Hutten och Chantal Danguillaume.
Playtime Paris firar sitt 20-årsjubileum 2027. Utöver Frankrike finns Playtime även i New York och Tokyo. Övervägs andra marknader för närvarande?
Sébastien de Hutten: Våra expansioner har alltid drivits av marknadens behov, varumärkena eller efterfrågan från inköpare. Efter covid-19 behövde vi fokusera på våra huvudmarknader och tänka i termer av stora geografiska regioner snarare än enskilda länder, som vi gjorde tidigare när vi arrangerade Playtime-evenemang i Berlin och Las Vegas. Med det sagt lanserade vi ett mindre evenemang i Los Angeles förra året som heter Tiny Show on Tour.
Idag är det dock mer logiskt att tänka i breda geografiska zoner med tanke på det rådande marknadsläget: alla inköpare från Europa, Asien och Oceanien kommer till Paris. Budgetarna är nu mer begränsade och det gäller även resandet. Inköpare har inte längre möjlighet att besöka två, tre eller fyra mässor per säsong. Våra mässor äger ofta rum samtidigt som andra branschmässor, så besökarna reser ofta av flera anledningar samtidigt. Playtime har blivit den överlägset största fackmässan inom sektorn i Europa: vi har omkring 300 varumärken, medan Pitti har runt 100. Det har uppstått ett mycket stort gap.
Därför framstår det inte som relevant för oss att lansera permanenta, storskaliga mässor i andra länder. Tanken bakom Tiny Show on Tour var däremot att ha ett showroom-format som vid utvalda tillfällen kan möta inköpare i specifika länder. Det är ett mycket enkelt upplägg för varumärkena: de anländer med sina resväskor, hänger upp sina kollektioner och träffar inköpare via förbokade möten. Vår senaste ambition, före kriget, var att etablera oss i Mellanöstern. Detta blev inte av, av uppenbara skäl. Kanske en dag, eftersom dessa möjligheter kvarstår, men utan någon brådska: vi anser att det är avgörande att lägga all vår energi på framgången för våra stora upplagor i Paris och New York.
Playtime Paris har funnits i snart 20 år. När ni ser tillbaka på dessa två decennier, vilken är den största utvecklingen inom B2B-ekosystemet för barnmode som mässan har bevittnat, eller till och med drivit på?
Chantal Danguillaume: Det har inte skett någon stor eller radikal omvälvning, utan snarare en gradvis utveckling. Det vi har observerat sedan lanseringen av Playtime är framför allt framväxten av fristående butiker. Vissa stänger idag, men under de första tio åren såg vi en explosionsartad ökning av nyöppningar för mycket specialiserade butiker i premiumsegmentet. Dessa butiker har utvecklats till minikonceptbutiker. Där hittar man barnkläder sida vid sida med familjeprodukter, badkläder och skor, vilket tidigare såldes i strikt nischade fackhandelsbutiker.
”Vi började med ett designerutbud, i den bemärkelse som gällde då, och har gått över till ett kreativt utbud, vilket inte längre är ett traditionellt designerutbud.”
Danguillaume: På varumärkessidan har det skett en professionalisering inom logistik, produktion, priskalkylering, visuell presentation och kommunikation. Vi hade inte alla dessa nätverk för 20 år sedan. Designeryrket har utvecklats i takt med konsumenternas förväntningar. För tjugo år sedan hade varumärkena ett mycket starkt DNA och riktade sig till unga föräldrar som själva köpte designermode och ville hitta motsvarande till sina barn. Det var vad Playtime handlade om i början; de första mässorna kretsade helt kring premium- och exklusiva produkter. Idag är butikerna och kollektionerna betydligt mer tillgängliga. De möter förväntningarna hos en bredare grupp föräldrar. Butikerna behöver ett bredare sortiment för att samla allt föräldrar behöver på ett och samma ställe: skor, basprodukter för nyfödda, hudvård och artiklar för barnens alla aktiviteter.
de Hutten: Inom varumärkesutbudet kan vi verkligen se denna distinktion: vi började med ett designerutbud, i den bemärkelse som gällde då, och har gått över till ett kreativt utbud – faktiskt högkreativt – även om det inte längre är ett traditionellt designerutbud. När vi säger designer menar vi handgjorda, unika plagg och mycket små produktionsserier. Dessa koncept existerar knappt längre, och det gör inte heller de hantverksmässiga designervarumärkena. Idag handlar det om mycket kreativa varumärken med ett högt mervärde.
Sett till besökssiffror, är det fler nationaliteter som deltar, och vilken är Playtime Paris primära marknad idag?
Danguillaume: Den primära marknaden för Playtime Paris är Europa, följt av Asien och USA. Historiskt sett, med sin mycket kreativa och nischade positionering, har Playtime alltid haft en stark dragningskraft på Asien, särskilt Japan, där man har en stor förkärlek för kreativt mode och designermode. Sedan ungefär fyra år tillbaka välkomnar vi också många amerikanska inköpare: att ha en mässa i Paris och en annan i USA skapar ett ömsesidigt flöde där evenemangen kompletterar varandra. De inköpare vi känner mycket väl i USA vill också köpa in ett differentierat sortiment.
Vad letar dessa inköpare efter på Playtime Paris idag som de inte sökte för fem eller tio år sedan?
Danguillaume: Frågan är något tudelad: en inköpare kommer för att hitta både det välbekanta och nyheter. Inköparen befinner sig dock i en ganska riskfylld position idag, då man måste ligga ute med likviditet för sina inköp. De tvingas därför att noga beräkna och begränsa sina ordrar. Att besöka en fackmässa handlar också om att hitta lösningar på detta: varumärken erbjuder nu deadstock eller uppdelade leveranser. Denna flexibilitet gällande kassaflöde, inköp och leveranser har blivit mycket viktig.
Danguillaume: För 10 år sedan kunde en butik ha en portfölj med 50 eller 60 varumärken. Inköpare hade råd att köpa in vykort, pennor och små hårspännen med krav på minsta orderkvantitet eftersom allt flöt på lättare: försäljningen gick bättre och tiderna var mer gynnsamma. Jag talar om tiden långt före covid-19. Idag är utbudet mer begränsat. Stora delar av budgeten läggs på etablerade, lojala varumärken, men det finns fortfarande ett behov av nyheter, och detta nyhetsvärde är inget som inköparna ryggar tillbaka inför. Många butiker introducerar det genom popup-koncept, särskilda aktiveringar, workshops med sin lokala kundkrets eller i sina e-handelsbutiker.
Danguillaume: Inköpsarbetet ser annorlunda ut nu: det är mer avvägt och genomtänkt. Ändå måste butikerna fortsätta att ta risker för att hitta nyheter och utvecklas i takt med nya generationer. Vi har förmånen att ha män och kvinnor från olika generationer i vårt team – mödrar, fäder, mostrar och fastrar – och vi ser tydligt att detta behov existerar. En inköpare letar naturligtvis efter produkter som säljer, men också efter produkter att placera i skyltfönstret för att locka in kunder.
de Hutten: En mycket viktig aspekt är att inköparen är ytterst medveten om förhållandet mellan pris, kvalitet och kreativ höjd. Alla dessa multibrand-inköpare kan dock bara bemöta massmarknaden genom differentiering. Denna differentiering uppnås genom hög kreativitet och mer miljömedvetna produkter, åtminstone i Europa, även om det inte nödvändigtvis är fallet i USA. När fast fashion blev väldigt dominerande ställde sig varumärkena många frågor. Att tillverka basplagg fyller inte längre något syfte, såvida man inte kan producera dem till ett mycket rimligt pris.
de Hutten: Mässans särpräglade styrka ligger i denna kuratering, som möter inköparnas behov av att undvika basplagg som säljs för fem eller sex euro på annat håll, där de omöjligt kan konkurrera. En multibrand-inköpare positionerar sig oundvikligen i förhållande till vad som säljs på andra ställen. Deras konkurrensfördel är mervärdet: kreativt, miljömässigt eller lyxorienterat. Vi generaliserar naturligtvis: det finns alla typer av inköpare beroende på stad, stadsdel och målgrupp. Det finns fortfarande inköpare för vilka priset inte är en fråga överhuvudtaget.
Hur väljs nya varumärken ut till Playtime? Tvingas ni tacka nej till många?
Danguillaume: Innan man gör ett urval måste man veta vem man är och vad man siktar på. Under 20 år har Playtime och dess utbud utvecklats, men vårt DNA, vår röda tråd, har inte förändrats. Generellt sett har vi 20 till 25 procent nya varumärken på mässan. Vi kan inte acceptera alla som ansöker eftersom vår yta inte kan utökas. Vi arbetar därför med ett fast antal platser.
de Hutten: Vi önskar inte expandera ytan. Vi har rätt storlek i Paris för den nuvarande marknaden. Detta utbud tillfredsställer både varumärken och inköpare, som hittar all den variation de behöver utan för mycket upprepning.
Danguillaume: Urvalet sker ganska naturligt. Nya varumärken skickar sina ansökningar till oss, oavsett om det gäller livsstil, mode, accessoarer, möbler eller kosmetika. Vissa har bara en handgjord lookbook, medan andra redan har en välutvecklad webbplats; vissa varumärken har funnits i åratal utan att ställa ut på Playtime och önskar, av en eller annan anledning, att ansluta sig till mässan. Urvalet baseras på flera kriterier: varumärkets historia, dess differentiering, kontexten kring dess utveckling, var företaget befinner sig affärsmässigt samt dess målsättning med att delta på Playtime. Ansökningarna granskas av en kommitté bestående av säljteamet och mig själv.
Danguillaume: För att bedöma en kollektion sätter vi oss i inköparens sits. Frågan är inte om jag personligen gillar produkten, utan snarare om den här kollektionen kommer att tilltala en inköpare. Är den tillräckligt heltäckande? Tillräckligt attraktiv? Hänger prisbild, tillverkning och varumärkets storytelling ihop? Så länge det är sammanhängande, varumärket sticker ut och har sin egen historia, säger vi inte nej. Omvänt har vi nekat varumärken som inte var redo, eller vars produkttyp inte matchade de inköpare som för närvarande besöker mässan. Det är där vi drar gränsen. Vissa varumärken ringer oss var sjätte månad; vi tar oss tid att föra en dialog, och några har anslutit sig till mässan ett halvår senare efter att ha insett att det tidigare var för tidigt för dem.
”Inköpare älskar nyheter, men de avvaktar lite för att lära känna dig bättre: man kommer inte till mässan och tänker ’bingo, allt fungerar direkt’.”
Danguillaume: Det är en investering. Att komma till en mässa med en ny kollektion är oerhört givande, men det kan också vara extremt frustrerande. Inköpare älskar nyheter, men de avvaktar lite för att lära känna dig bättre: man kommer inte till mässan och tänker ”bingo, allt fungerar direkt”. Utöver själva kollektionen handlar det om förberedelserna inför mässan och hur kollektionen presenteras. Precis som med ett skyltfönster, och i ännu högre grad i en rad av montrar, behöver man något som får besökarna att vilja stanna till. Fördelen på Playtime är att alla montrar kan skräddarsys: ingen är den andra lik.
Hur har priserna för utställare utvecklats under 20 år?
de Hutten: Vi höjer våra priser ytterst lite. Våra avgifter är redan två till tre gånger lägre än på mässor för vuxenmode. Det är en medveten ansträngning: vi driver inte barnmodemässor på samma sätt som vuxenmode- eller inredningsmässor; våra marginaler ser helt annorlunda ut. Vi försöker hålla priserna på en rimlig nivå. Vi höjer dem ungefär vart tredje år, med 2 till 3 procent.
Danguillaume: Vi försöker verkligen upprätthålla en rättvis balans för alla. Idag kostar en startmonter runt 1 500 euro, inklusive synlighet och dedikerade artiklar online. Det är både mycket och lite, beroende på vilket perspektiv man har. Vissa varumärken vill delta men har ännu inte kassaflödet för det. Det hindrar oss inte från att föra en dialog, och ibland hänvisar vi dem vidare till olika stödorganisationer.
Låt oss gå över till det digitala. Vad har ni implementerat på den fronten?
de Hutten: När Playtime lanserades var den digitala aspekten minimal. Vi startade mässan med 45 varumärken, drivna av energi och ambition, med ett nytt koncept. På den tiden fanns det bara renodlade modemässor, och vi ville skapa ett evenemang som berörde alla världar, inklusive heminredning, design, barnomsorg och föräldraskap, långt före vad som gjordes på andra håll. Jag byggde Playtimes webbplats själv i Flash. Idag låter det förhistoriskt, men för 20 år sedan var Flash extraordinärt. Sajten blev mycket framgångsrik, trots att det bara var en webbplats med grundläggande information och en utställarlista.
de Hutten: Utvecklingen har varit enorm. För ungefär tio år sedan var vi bland de allra första att lansera en plattform för orderläggning. Till en början hade varje varumärke helt enkelt sitt eget digitala showroom där. Tanken var att skapa kontinuitet mellan de två årliga tredagarsmässorna: det var för kort tid för många varumärken, eftersom affärsrelationer utvecklas och behövde förlängas över tid. de Hutten: Det första och viktigaste målet var att öppna upp möjligheter för varumärken som behövde expandera internationellt utan att ha de ekonomiska medlen för det: det digitala showroomet gav dem den möjligheten. Det andra målet var att flytta själva orderläggningen från mässgolvet, och istället göra mässan till ett evenemang för nätverkande och upptäckande, vilket jag anser är kärnan i en inköpares arbete på en fackmässa.
de Hutten: Plattformen fungerade bra direkt och utvecklades avsevärt under covid-19: mässarrangörer över hela världen kontaktade oss eftersom vi hade utvecklat ett bredare koncept som gjorde det möjligt för andra mässor att ha sina egna onlineplattformar.
Hur många varumärken finns på denna plattform idag?
de Hutten: Omkring 150. Orderwizz är inte längre en enkel plattform för orderläggning, utan snarare en heltäckande B2B-plattform. Konkret täcker den allt från produkt- och prispresentation till orderhantering. Den hanterar även proformafakturor, fakturering – inklusive e-fakturering, vilket vi är den enda plattformen i världen som har lanserat – följesedlar och ett integrerat verktyg för e-postmarknadsföring som leder inköpare direkt till kollektionerna. Den täcker hela kedjan från starten av kollektionen hela vägen fram till leverans. Vi erbjuder den till ett pris som vi vill hålla mycket tillgängligt: två till fem gånger billigare än någon konkurrerande plattform. Plattformen omfattar även dam- och herrmode: den har två divisioner.
Playtime håller därmed på att bli ett evenemang för diskussion och nätverkande, med en nästan festlig inramning. Skulle dess fokus kunna utvecklas mot B2C (business-to-consumer)?
de Hutten: Det är något vi alltid har övervägt, med några försök till gränsöverskridande samarbeten under de 20 åren. Det är dock två helt skilda världar, med väldigt olika behov och erbjudanden. Att släppa in slutkonsumenter för att se kollektioner som måste förbli konfidentiella är problematiskt. Dessutom är det faktum att de inte kan beställa något på plats extremt frustrerande för dem. de Hutten: Även om vi gärna skulle vilja det, har vi bara gjort mindre inbrytningar på mindre mässor som i Tokyo, med särskilda B2C-inslag. Vi insåg att logistiken var extremt komplex och att inte alla varumärken var redo att delta. Vår specialitet är B2B.
Kan ni ge oss en förhandstitt på 2027 års upplaga? Vad kan utställarna förvänta sig, och vad kommer att vara nytt?
de Hutten: Det viktigaste budskapet är att vi firar 20 år med Playtime. Detta kommer att återspeglas under både vinter- och sommarupplagorna, och kulminera under sommaren med ett större evenemang. Det kommer att presenteras gott om nyheter och vidareutvecklingar på mässan.
Danguillaume: Vi kommer att fira tillsammans, samtidigt som vi passar på att genomföra vissa förändringar. Det blir nya aktiveringar, kanske nya ytor, utfasning av vissa områden och lansering av andra. Vi håller på några överraskningar som vi inte vill avslöja riktigt än.
Men mässan kommer inte att växa i storlek?
Danguillaume: Nej. Som de Hutten nämnde har vi haft 500 varumärken på mässan tidigare, men det var under en period av stark tillväxt av nya varumärken. Många butiker har stängt sedan dess, och varumärken har försvunnit. Idag arbetar vi med ett format på drygt 300 varumärken i både Paris och New York, ungefär samma antal på båda orterna. Det fungerar mycket bra på det här sättet.
de Hutten: Playtime handlar om kuratering, ett mycket högkvalitativt utbud, välorganiserad struktur och en ytterst personlig relation med både varumärken och inköpare. Vi har vår inköpsspecialist som tar hand om inköparna året runt, medan våra säljrepresentanter och alla våra team har löpande kontakt med varumärkena. Att upprätthålla denna relation och dialog gör att vi kan ligga steget före nya trender och lyssna in varumärkenas behov.
de Hutten: Vi har aldrig fyllt utställningsyta bara för sakens skull, och idag mindre än någonsin. Playtime har alltid placerat konst och konstnärer i hjärtat av sin scenografi eftersom det är ett inspirerande evenemang. Denna storlek är ett medvetet val och vi kommer inte att ändra på det.
Barnmode omtalas ofta som en nischmarknad idag, särskilt för kreativa varumärken. Hur ser ni på den beskrivningen?
de Hutten: Det finns inget nedsättande i det begreppet. Helt nyligen besökte vi en av de sista fristående mässorna i Paris, Splash, och talade med arrangörerna. Det är också en nischmarknad, men en som fungerar mycket bra. Vi befinner oss extremt långt från fast fashion-aktörernas siffror, men vi är ett bevis på att det finns ett verkligt affärsliv bortom det. Ja, det är en nischmarknad, men nya varumärken knackar ständigt på dörren. Det finns en enorm dynamik i den här sektorn.
Danguillaume: Det finns ett stort driv och gott om unga människor som vill skapa sina egna kollektioner. Det är inte längre bara en mamma som precis har fått barn och upplever att det saknas produkter på marknaden. Det här är personer som är fulla av idéer och som är mycket professionella redan från start.
Vilket råd skulle ni ge till ett ungt varumärke som deltar på Playtime för första gången 2027?
Danguillaume: Jag skulle råda dem att våga satsa och tro på det. Man måste dock ha tillgänglig likviditet planerad för tillväxt under ett eller två år. Man måste vara förberedd, med en mycket sammanhängande kollektion och ett tydligt DNA, samt formulera sina målsättningar ganska snabbt. Ett varumärke som deltar på mässan har redan uppfyllt alla grundkrav. Väl på plats måste man ha ögon och öron öppna. Jag rekommenderar starkt unga varumärken att gå runt och prata med andra utställare. Detta sker i stor utsträckning på Playtime: jag har sällan sett ett varumärke bli avvisat vid en annan monter, och det ger ett ovärderligt utbyte.
Danguillaume: Man måste också vårda sin image och sin visual merchandising så att personer som går förbi montern tänker: ”Den där produkten fångar mitt intresse.” Man bör även dra nytta av allt som Playtime kan erbjuda i form av synlighet. Jag ställde själv ut med ett ungt varumärke på Playtime under mässans två första år. Jag vet hur det är att komma dit med ett nischvarumärke. Man måste vara pragmatisk och ta ett steg i taget. Om man har något att berätta och skiljer sig från mängden finns det ingen anledning till att det inte skulle fungera.
de Hutten: Att inte tveka att prata med andra varumärken är ett mycket gott råd. Mina övriga tips är väldigt pragmatiska. För det första, var ytterst noggrann och strikt när det gäller leveranstider: detta är något som inköpare lägger enormt stor vikt vid. Att lansera en kollektion med leveransproblem direkt från start är en katastrof och mycket svårt att återhämta sig från. de Hutten: För det andra, var extremt metodisk och organiserad, och bearbeta nya kunder kontinuerligt genom att avsätta tid för prospektering varje dag. Vi möter fortfarande varumärken som inte lägger tillräckligt stor vikt vid prospektering och uppsökande försäljning. Ändå har den mänskliga kontakten kanske blivit ännu viktigare än tidigare.
de Hutten: Slutligen rekommenderar jag att alla redan från allra första början bygger en stark digital grund, oavsett om det är med vår plattform eller någon annan: man måste göra det möjligt för inköparen att, efter mässorna och mellan säsongerna, göra kompletteringsordrar, lägga beställningar mycket enkelt och utforska produkterna när som helst.
Danguillaume: Dessutom pratar vi mycket om detta med våra PR-team och influencers: vi kan bara kommunicera kring ett varumärke om dess bildmaterial och lookbook håller måttet. Annars är det omöjligt att inkludera det i vårt innehåll och våra publikationer. Det är en budgetpost som måste planeras in; det är helt avgörande. Om det saknas är det bättre med riktigt välgjorda skisser. Att presentera oprofessionella bilder är en absolut deal-breaker.
Ni nämnde influencers och innehållsskapare. Kan ni berätta mer om er kommunikationsstrategi?
Danguillaume: Playtime existerar inte bara under själva mässdagarna, utan året runt. Vårt mål är att stödja och levandegöra branschen för barnmode, livsstilsprodukter och skor, samt att lyfta fram dess aktörer. Vi har artiklar, ett magasin och närvaro i alla sociala medier. Vi producerar intervjuer och artiklar om våra varumärken, inköpare och branschexperter. På mässan välkomnar vi press och influencers, som också behöver detta för sin egen utveckling. Allt detta skapar ett community.
”En fackmässa är ett evenemang som pågår året runt.”
Danguillaume: Vårt mål är att hålla denna nisch levande, för en nisch utan en plattform där den kan uttrycka sig och synas förblir dold. Dessutom måste en nisch vara internationell. Vår kommunikation kring Playtime Paris stannar inte i Paris: den sänds ut globalt, precis som den för Playtime New York. Vi begränsar oss inte till montern eller kvadratmeterytan.
de Hutten: En fackmässa är ett evenemang som pågår året runt, eller åtminstone under sex månader per upplaga. Vår roll är att tjäna varumärkena genom att ge dem synlighet, inte bara under de tre mässdagarna, utan under ett helt halvår: utställarlistan på vår webbplats används kontinuerligt för att göra research om varumärken, precis som Orderwizz-webbplatsen.
de Hutten: Inför detta 20-årsjubileum har vi också gett varumärkena en gåva. Vi utgick från observationen att inköpare behöver det där lilla extra för att upptäcka varumärken: när de förbereder sig inför mässan vill de ofta se produkterna och deras priser i förväg. Detta är kommande kollektioner som inte kan göras offentliga. Vi har därför gett alla Playtime-utställare tillgång till Orderwizz i ett renodlat showroom-läge, inte i försäljningsläge. Det är en ytterligare möjlighet att bli upptäckt. Inköparen stannar inte längre vid varumärkets offentliga sida – den som alla mässor idag erbjuder i sina utställarlistor – utan de vill utforska alla produkter och priser. Inköpare kan nu även chatta live med varumärkena och skapa personliga listor över varumärken att besöka.
Hur ser Playtimes finansiella situation ut idag?
de Hutten: Tyvärr måste vi blicka tillbaka till covid-19-eran, då de flesta mässor fick börja om nästan från noll. Vi ser en tillväxt varje säsong. Vi var tillbaka på 300 varumärken i somras. Vi startade om 2021 med omkring 100 varumärken, vill jag minnas.
de Hutten: Ur en rent ekonomisk synvinkel gick mässan med förlust vid en tidpunkt. Vi gjorde ett medmänskligt val snarare än ett strategiskt, vilket i slutändan visade sig vara ett mycket bra strategiskt beslut: att ta ett väldigt stort lån under covid-19 så att hela teamet kunde fortsätta arbeta och hålla varumärkena och sektorn levande online genom den digitala plattformen och vår kommunikation. Våra säljteam ringde runt till varumärkena för att höra hur de mådde och för att stötta dem, och de ringde även inköparna. Man tenderar att glömma det, men det var en oerhört tuff period.
de Hutten: Vi återinvesterade alla dessa lånade pengar för att upprätthålla en fullständig närvaro under hela covid-19-perioden. Strategiskt sett gjorde detta att vi kunde gå ur krisen med ett försprång, återlansera våra mässor före alla andra och bli nummer ett i USA inom detta segment. Men drivkraften var naturligtvis att hålla igång verksamheten för alla inblandade och visa solidaritet. Vi hade kunnat stänga ner helt vid den tidpunkten, öppna igen senare och fortsätta som vanligt. Detta val innebär att vår finansiella situation fortfarande är något sårbar idag, men vi är mycket optimistiska då vi äntligen är på väg tillbaka till en viss stabilitet.