Modet intar Design Week: Gränsen mellan catwalk och interiör blir alltmer diffus

Samspelet mellan mode och heminredning är inget nytt. Från Hermès-filtar till Missoni-handdukar och Versace-keramik har lyxvarumärken länge utvidgat sina identiteter bortom kläder. Men under årets Milano Design Week, som löper parallellt med den 64:e upplagan av Salone del Mobile, har detta samspel nått en ny nivå av ambition och synlighet.

Relationen mellan mode och design är inte längre en parentes eller en säsongsbetonad företeelse. Det är en stabil närvaro, nu en integrerad del av själva konceptet Fuorisalone, och allt svårare att separera från det. Resultatet är ett stadsomfattande program där gränserna mellan disciplinerna nästan helt har upplösts.

Loro Piana

Hos Loro Piana presenterade modehuset ”Studies, Chapter I: On the Plaid” vid sitt huvudkontor i Milano på Via Moscova. Tjugofyra unika objekt, differentierade genom tekniker, konstruktioner och ytbehandlingar, tillverkades av husets finaste fibrer – vicuña, babykashmir och kashmir – tillsammans med linne och innovativa material, alla exklusivt tillverkade på beställning. Det är en påminnelse om att samma material som utgör en säsongs stickade kollektion kan appliceras med samma hantverksmässiga precision på föremål som inreder ett hem. Objekten var endast tillgängliga för köp av deras boutiquekunder, vilket bibehöll en hög exklusivitet.

Hos Prada Home visades en limiterad presentation av japanska keramiska kärl, skapade av Taira Kuroki från Kyoto, Shion Tabata från Karuizawa, Yuichi Hirano och Koichi Ohara från Tokoname, kuraterad av Theaster Gates. Verken bygger på traditionen med Chawan, Japans ceremoniella teskål, vilket förankrar samarbetet lika mycket i hantverk och ritual som i estetik.

Pradas bredare närvaro på Salone sträcker sig ännu längre. Det årliga symposiet Prada Frames, nu i sin femte upplaga och kuraterat av Formafantasma, går under titeln In Sight. Föreläsningar och samtal hålls vid Santa Maria delle Grazie och utforskar bildskapande som en kulturell, politisk och materiell kraft.

Moncler x Corso Como 10

Moncler har å sin sida valt en mer sinnlig approach. Vid 10 Corso Como slingrar sig en gigantisk uppblåsbar bläckfisk runt byggnadens fasad, en omtolkning av varumärkets signifikanta puffer-estetik i en immersiv pop-up som förenar mode, installation och retail.

Hos Issey Miyake har designern Satoshi Kondo omvandlat avfall till ett arkitektoniskt koncept. I samarbete med den spanska byrån Ensamble Studio tar projektet – med titeln The Paper Log: Shell and Core – de komprimerade pappersrullar som blir över från modehusets produktion av plisserade plagg och finner två separata möjligheter i dem: en intim och minnesvärd, den andra strukturell och funktionell. Resultatet är delvis installation, delvis prototyp, och helt i linje med Miyakes långvariga övertygelse om att process och material aldrig är oväsentliga.

Bottega Veneta, under kreativ ledning av Louise Trotter, samarbetar med den koreanska konstnären Kwangho Lee i Lightful, en platsspecifik installation i varumärkets butik på Via Sant'Andrea. Installationen består av upphängda vävda strukturer och ljusskulpturer tillverkade av modehusets 'fettucce'-läderremsor. Gucci, under Demna, presenterade Memoria vid Chiostri di San Simpliciano, en immersiv utställning som skildrar modehusets 105-åriga historia genom tolv gobelänger och en trädgårdsinstallation som återskapar Flora-motivet i en tredimensionell miljö. På andra håll i staden visar även Hermès, Jil Sander, Saint Laurent, Balenciaga, J.W. Anderson, Isabel Marant och Chloé sina verk i olika former.

I den mer demokratiska änden av spektrumet arrangerar Zara Calma, en immersiv installation i den neoklassiska Palazzina Appiani i Parco Sempione – en vilsam, sensorisk upplevelse tänkt som en tillflyktsort från veckans intensiva energi. H&M har samtidigt tillkännagivit ett nytt partnerskap med den amerikanska arkitekten och designern Kelly Wearstler, vilket adderar ytterligare ett mode-till-interiör-samarbete till ett redan fullspäckat schema.

Designdemokrati

Atmosfären på Salone skiljer sig markant från modeveckan. Medan visningarna är transaktionella, uppbyggda kring orderläggning, press och kommersiellt momentum, är Fuorisalone mer avslappnat och otvunget, utan modedramatiken. De flesta evenemang kräver inget mer än en QR-kod för inträde. Som en kreativ chef på ett lyxmodehus uttryckte det: det är mer demokratiskt, och mycket roligare.

Denna öppenhet är precis vad som gör veckan alltmer central för hur modevarumärken kommunicerar. Utan försäljningsmål eller kritiska recensioner har Milano Design Week blivit en arena där modehusen kan uttrycka hur de tänker, inte bara vad de tillverkar och säljer.