Ny EFA-rapport belyser behoven för en hållbar, rättvis och kreativ modeindustri

European Fashion Alliance (EFA), ett europeiskt nätverk av nationella modeorganisationer och institutioner, publicerade idag, torsdag, en branschrapport om behoven för Europas kreativitetsdrivna modeindustri 2025 (”On the Needs of the European Creativity-Driven Fashion Industry 2025”). Rapporten baseras på omfattande intervjuer med 26 EFA-medlemmar, med särskilt fokus på små och medelstora företag (SMF). Insikter från den tidigare publicerade undersökningen ”Status of European Fashion” har också inkluderats.

”Om Europa ska ta en ledande roll globalt måste vi stärka de kreatörer som formar dess framtid. Denna rapport anger riktningen för detta stöd och visar tydligt var riktade investeringar, anpassning av policyer och strukturella förbättringar krävs”, kommenterar Scott Lipinski, VD för Fashion Council Germany och ordförande för European Fashion Alliance, i ett pressmeddelande.

Rapporten identifierar sju kärnområden som kräver systemiskt stöd för att säkerställa att Europa förblir en globalt ledande kraft inom hållbart och kreativt mode. För detta ändamål har 63 rekommendationer sammanställts för att presenteras för EU:s myndigheter. De sju kärnområdena är hållbarhet, innovation, utbildning, kommunikation och distribution, ansvarsfull konsumtion, systemiskt stöd till den kreativa modeindustrin och stärkande av hela värdekedjan. FashionUnited har sammanfattat huvudpunkterna och rekommendationerna för varje kärnområde.

1. Hållbarhet och inköp

Medan 88 procent av branschens aktörer investerar i hållbarhet, saknar 59 procent av företagen de nödvändiga verktygen för högkvalitativa metoder. Bland de hinder som SMF möter finns höga kostnader för ”hållbara” material, ett otydligt landskap av opålitliga certifieringsmärkningar och brist på data om tillgängliga leverantörer.

Rapporten rekommenderar därför en översyn av mervärdesskattedirektivet för att möjliggöra reducerade skattesatser för certifierade hållbara material. Vidare föreslås utvecklingen av en central EU-plattform med en lista över certifierade leverantörer av hållbara material för att förkorta leveranskedjorna. Även tillhandahållandet av vouchers eller finansiellt stöd till SMF för att få tillgång till kostsamma hållbarhetscertifieringar lyfts fram.

2. Innovation och teknologi

Innovation inom mode betraktas som ett tveeggat svärd: en nödvändighet för transparens (spårbarhet), men ett hot mot immateriellt kreativt kunnande. Bland de nuvarande bristerna är att 75 procent av de tillfrågade företagen för närvarande inte använder innovativa lösningar för att säkerställa produktspårbarhet.

Rapporten föreslår därför bidrag till SMF för implementering av livscykelanalysverktyg (LCA), blockkedjeteknik och det digitala produktpasset (DPP). Likaså finansiering av AI-drivna verktyg för IP-övervakning för att upptäcka och ta bort förfalskade varor i realtid. Införandet av modespecifika skatteavdrag för FoU eller särskilda finansieringssystem skulle också vara ändamålsenligt.

3. Utbildning och kompetens

Sektorn står inför en kritisk brist på tillverkningskompetens och ett kunskapsunderskott gällande komplexa nya EU-regler. Här framträder en regleringslucka: endast 52 procent av de tillfrågade är bekanta med ekodesignförordningen för hållbara produkter (ESPR), en hörnsten i den kommande textillagstiftningen.

Rapporten rekommenderar därför lanseringen av EU-omfattande kampanjer för att främja karriärer inom tillverkning och traditionellt hantverk, samt skapandet av en gränsöverskridande rörlighet i ”Erasmus-stil” specifikt för lärlingar inom tekniska modeyrken. Den nämner också utvecklingen av en enkel checklista för regelefterlevnad och en färdplan för SMF.

4. Kommunikation och distribution

Rapporten konstaterar betydande skillnader i stöd mellan medlemsstaterna, särskilt mellan Väst- och Östeuropa. Bland marknadsutmaningarna finns att många varumärken av hållbarhetsskäl väljer att förbli små och lokala, men de behöver bättre digital synlighet för att kunna konkurrera med ”ultra-fast fashion”.

Bland de viktigaste rekommendationerna finns därför subventioner för digitalisering, inklusive webbplatsutveckling och utbildning i hållbar e-handel. Bidrag för varumärken från mindre marknader för att delta i internationella modemässor och showrooms föreslås också.

5. Ansvarsfull konsumtion

Rapporten betonar att en förändring i konsumentbeteendet är avgörande för att stödja kreativa varumärken. När det gäller konsumenternas inställning anser 66 procent av de tillfrågade att modeindustrins offentliga image för närvarande är ganska negativ eller negativ.

Etableringen av en EU-märkning ”Made in Europe” föreslås därför för produkter där design, hantverk och tillverkning sker inom EU.

Införandet av system med ”reparationsbonus” på EU-nivå, för att sänka kostnaderna för klädreparationer för konsumenterna, anses också vara ändamålsenligt. Slutligen nämns finansiering av forskning för att utvärdera ”extrinsisk hållbarhet” (det vill säga den emotionella kopplingen till plagg) och för social märkning.

6. Systemiskt stöd och värdekedjan

EFA kräver att mode behandlas med samma kulturella och regulatoriska flexibilitet som andra sektorer, såsom musik eller teater.

Som ett strategiskt initiativ föreslås en ”European Fashion Hub”, en central digital plattform som tillhandahåller regulatorisk rådgivning, verktygslådor och nätverksmöjligheter för alla kreativa varumärken.

I enlighet med de minimis-reglerna bör kreativt mode också inkluderas i de kulturella undantagen i den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER) för att möjliggöra en högre nivå av offentligt stöd. Inom ramen för finansiell inkludering bör lån med låg ränta och mikrofinansiering införas specifikt för små, EU-baserade producenter.

7. Stärkande av hela värdekedjan

Rapporten argumenterar för att det är avgörande att stärka det ekosystem där kreativa modeföretag verkar för att stödja detta systemiska perspektiv. Detta inkluderar att underlätta tillgången till ansvarsfulla material för små producenter, bevara och modernisera hantverkskunnande och produktionsteknisk expertis i hela Europa, samt att främja mer transparenta, spårbara och rättvisa leveranskedjor – både inom EU och genom partnerskap med pålitliga leverantörer från tredjeländer. Genom att stärka varje länk i värdekedjan kan EU skapa förutsättningar för en mer konkurrenskraftig, cirkulär och kulturellt mångfaldig ekonomi.

”För nya designers och oberoende varumärken visar denna rapport tydligt vad som krävs för en hållbar karriär inom den europeiska modeindustrin. Att främja unga talanger genom riktade åtgärder, lättillgänglig finansiering och rättvisa ramvillkor är centralt i Österreichischer Modeverbands arbete, och denna rapport bekräftar detta uppdrag med eftertryck. Samtidigt kräver uppnåendet av dessa mål ett tydligt och långsiktigt engagemang från politiska beslutsfattare på europeisk och nationell nivå för att omsätta rapportens rekommendationer i effektiva ramverk och långsiktiga stödstrukturer för modeindustrin”, sammanfattar Camille Boyer, ordförande för Österreichischer Modeverband.

Mer om rapporten finns på European Fashion Alliances webbplats.