Det finns otaliga hållbarhetsinitiativ, men vilka är det inom modeindustrin som faktiskt driver omställningen – oavsett om deras insatser är synliga för allmänheten eller inte? Vi intervjuar changemakers, konsulter, hållbarhetsexperter och aktivister i modebranschen. Vad kan vi lära oss av deras arbete?

Dr. ir.Natascha van der Velden, oberoende forskare och konsult inom hållbart mode och textil. Som expert kommenterar och analyserar hon regelbundet hållbart mode i medierna.

Ph.d., industriell designer, red.

Fashioning Change: Dr. ir. Natascha van der Velden

1. Vem är du, och vad är din bakgrund och ditt expertområde?

Jag är Natascha van der Velden, och jag har hela mitt liv varit fascinerad av textilier, kläder och mode. 1994 tog jag examen från TU Delft med en specialisering inom hållbara textilier, som en av de första att arbeta med ämnet. Det var ett verkligt pionjärarbete.

Efter min examen arbetade jag i femton år inom textilindustrin. Därefter återvände jag till TU Delft för att skriva en doktorsavhandling om hur modedesigners kan påverka hållbarhet. Jag började specialisera mig på att beräkna miljöpåverkan från olika material och produktionsmetoder med hjälp av livscykelanalyser (LCA). Sedan dess har jag arbetat med forskningsprojekt, gett råd till företag, skrivit artiklar och undervisat i hållbarhet och LCA inom textil.

2. Vad arbetar du med för närvarande?

Jag arbetar med projekt som hjälper företag att kvantitativt mäta och förbättra sin hållbarhet. Till exempel har jag ett nära samarbete med ett företag som håller på att etablera ett system för on-demand-produktion. Det innebär att plagg produceras först när det finns en efterfrågan. Detta står i skarp kontrast till den gängse praxisen inom modebranschen, där produkter först utvecklas och produceras för att sedan presenteras för konsumenten. Efterfrågestyrd produktion är en lovande metod för att motverka överproduktion och destruktion av osålda plagg.

Utöver det fokuserar jag på materialforskning, inklusive användningen av återvunna textilier och bearbetning av textilavfall, för att ytterligare förbättra produkters hållbarhet.

3. Hur har hållbarhetsarbetet utvecklats sedan din doktorsavhandling (2016)? Vilka framsteg har gjorts? Och skulle du ens kalla det för framsteg?

Det sista är en bra fråga. Ur ett perspektiv med efterfrågestyrd produktion är det svårt att förstå varför merparten av branschen fortfarande håller fast vid massproduktion och de ändlösa prisnedsättningarna på varor som inte säljer bra.

På den positiva sidan har hållbarhet kommit upp på allas radar. Både hos yrkesverksamma inom modebranschen och hos studenter på utbildningarna. Den medvetenheten är avgörande: om man inte vet vad som pågår kan man inte heller hitta lösningar.

På den negativa sidan minskar inte siffrorna, såsom den totala miljöpåverkan, ännu markant. Det beror främst på att det produceras mer och mer. Man kan göra produkter mer hållbara, men om den totala volymen fortsätter att öka förblir den samlade påverkan hög. Utan starka incitament eller tydlig lagstiftning kommer det inte att förändras snabbt. I en värld med frihandel är det tyvärr svårt att etablera effektiva regler. Och när lagstiftning äntligen är på väg ser man hur lobbyister från näringslivet försöker urvattna den, vilket skedde med CSDDD.

Att nå klimatmålen för 2030 – som 55 procent mindre koldioxidutsläpp jämfört med 1990 – är komplicerat. Sektorn producerar nu så mycket mer att inte ens en halvering av utsläppen per produkt är tillräckligt. Det oroar mig.

Lyckligtvis ser jag även lovande utvecklingar: många företag investerer i innovation, och det uppstår spännande kombinationer av teknologi och hantverk. Men det kräver en långsiktig insats.

Textilsektorn är för övrigt inte ensam om detta: många industrier kämpar med samma utmaningar.

4. Vilket budskap eller vilken tankeställare har du till våra läsare?

Konsumenterna förväntas göra 'de rätta valen', även om det är fullt förståeligt att de handlar på rea eller under Black Friday – varorna erbjuds ju till låga priser, och det är inte olagligt att köpa dem. Jag anser att företagen själva måste ta ett större ansvar.

Lyckligtvis blir det allt viktigare att organisationer har tillgång till all produktinformation. Se till att ha svar på frågor som: Var kommer min produkt ifrån? Vilka material innehåller den? Vem tillverkar den? Hur och av vem används den? Och vad kan hända med den vid slutet av dess livslängd (kan den återanvändas eller bearbetas till nya plagg)? Inte bara på grund av den kommande CSRD-rapporteringsplikten och det digitala produktpasset, utan också för att konsumenterna helt enkelt förväntar sig det.

De som producerar långt bort – ofta för att outsourca arbetskraft, en typiskt stor kostnad, till låglöneländer – har automatiskt mindre överblick och kontroll. Jag tror starkt på en mer lokal ekonomi. Ju kortare och mer hanterbar leveranskedjan är, desto mer kontroll har man. Och det kan till och med spara kostnader.

Jag ger också alltid företag rådet: ‘Gör mindre, men gör det bättre’. Med andra ord: producera smartare. Idag finns medlen för det. Digitala system gör det möjligt att nära stämma av materiallager, efterfrågan och produktion med varandra, vilket syns i on-demand-produktion.

Ta till exempel whole-garment-stickmaskiner, som kan tillverka ett helt plagg i ett enda arbetsmoment. Det sparar mycket manuellt arbete – ytterligare ett sätt att göra leveranskedjan kortare och lokal produktion mer realistisk.

5. Hur ser du på modebranschens framtid? Är ditt glas halvfullt eller halvtomt?

Mode är ett otroligt spännande ämne: alla har en åsikt om det eftersom det ligger nära människors vardag. Det säkerställer att hållbarhet är och förblir på agendan.

Samtidigt känner jag att en förändring verkligen måste ske. Jag har faktiskt väntat i trettio år på en stor vändpunkt. Många initiativ, som de inom cirkularitet, är värdefulla men fortfarande ganska små i förhållande till vad som krävs: en systemförändring.

6. Vilka initiativ ser du som exempel?

Ta till exempel utvecklingen inom återvinning: nya halvsyntetiska material tillverkade av gamla textilier, den befintliga återvinningen av ull och den växande uppmärksamheten kring återvinning av bomull. Det är steg i rätt riktning.

Men det finns också mindre bra exempel. Som återvunnen polyester, som till en början verkade positivt. En etikett med ‘tillverkad av återvunnet material’ ser ju hållbar ut, men att använda plastflaskor för att tillverka polyesterplagg är det inte. Det tog flera år innan den kunskapen fick spridning.

En LCA för textilier visar att nya, biobaserade eller återvunna material inte automatiskt är mer hållbara. Miljöpåverkan beror på den specifika tillämpningen. För att hantera material smartare krävs mer grundforskning om vilka material som fungerar bäst i vilken kontext – något som fortfarande sällan sker i denna traditionella sektor.

7. Utöver innovation, hur ser du på vikten av samarbete?

Där modebranschen traditionellt har varit återhållsam med att dela kunskap eller tillgångar, är företag och utbildningsinstitutioner nu i allt högre grad villiga att samarbeta. Det är positivt och viktigt, eftersom samarbete ger stora fördelar: det främjar innovation, effektiviserar processer och bidrar till att göra sektorn mer hållbar.

Samarbete med andra discipliner blir också allt viktigare. Tänk till exempel på matematiker som kan modellera nya tekniker och system. Genom att blicka utanför det egna fältet uppstår lösningar som möjliggör en verklig, fundamental förändring.

Källor:
- Intervju med Natascha van der Velden den 19 november 2025.
- Till denna artikel har AI-verktyg använts för transkribering av intervjun och som skrivstöd.

Denna artikel översattes till svenska med hjälp av ett AI-verktyg.

FashionUnited använder AI-språkteknologi för att ge yrkesverksamma inom mode över hela världen bredare tillgång till nyheter och information. Även om vi strävar efter noggrannhet, är AI-översättningar under ständig utveckling och kanske ännu inte felfria. För feedback eller frågor gällande denna process, vänligen kontakta oss på info@fashionunited.com.

Den här artikeln har översatts till svenska med hjälp av ett AI-verktyg.

FashionUnited använder AI-språkteknologi för att ge modebranschens yrkesverksamma världen över bredare tillgång till nyheter och information. Vi strävar efter noggrannhet, men AI-översättningar förbättras kontinuerligt och är ännu inte felfria. För feedback eller frågor om denna process, kontakta oss på info@fashionunited.com.