Jobbet som… Ana Patkovic, VM Project Manager på Ganni

”Visual merchandising är egentligen en form av kreativ problemlösning”, säger Patkovic.
Personer|Intervju
Porträttfoto av Ana Patkovic, VM Project Manager på Ganni. Bild: Ana Patkovic
Av Wietse van der Veen

loading...

Automatisk översättning

i
Läs originalet på: nederländska
Scroll down to read more

Som Visual Merchandising Project Manager på Ganni arbetade Ana Patkovic med varierande projekt, från internationella butiksöppningar och skyltfönster till pop up-butiker i städer som Tokyo och New York. I slutet av september sade hon upp sig från sin tjänst hos det danska modevarumärket för att helt fokusera på frilansuppdrag. I den här intervjun berättar hon om sin karriärväg, det dagliga arbetet med visual merchandising, balansen mellan kreativitet och kommersiella mål samt vilka färdigheter yrket kräver.

Om Ana Patkovic
  • Namn: Ana Patkovic.
  • Bostadsort: Köpenhamn, Danmark.
  • Utbildning: Luxury Fashion Design vid ESMOD International.
  • Befattning: VM Project Manager på Ganni A/S.
  • Anställd sedan: Januari 2024.

Hur kom du in på visual merchandising och hur hamnade du slutligen på Ganni?

”Jag studerade modedesign vid ESMOD-universitetet i Paris. Min karriär började i showrooms för varumärken som Rick Owens och Roksanda. Utöver mode har jag alltid haft ett stort intresse för inredning och arkitektur. Jag tilltalades särskilt av hur ett varumärke berättar sin historia bortom klädkollektionerna. Visual merchandising var därför ett naturligt nästa steg.”

”Därefter började jag arbeta i det internationella visual merchandising-teamet på Tommy Hilfiger i Amsterdam. Där var jag under nästan fem år med och utvecklade den globala VM-strategin. Sedan flyttade jag till Köpenhamn för att börja på Ganni som VM Project Manager. Jag ledde projekt som skyltfönster, pop up-butiker, showrooms och butiksöppningar globalt, från första idé till den slutgiltiga inredningen.”

Texten fortsätter efter bilden.

GANNI SS26 Showroom. Bild: Ana Patkovic

Vad innebar din roll på Ganni mer exakt och hur såg en genomsnittlig arbetsvecka ut?

”Ingen vecka var den andra lik. Jag var ansvarig för visual merchandising på samtliga marknader och i alla kanaler. Det sträckte sig från butiksöppningar och pop up-koncept till skyltfönster, butiksaktiveringar och showrooms. Det fanns egentligen alltid något att göra.”

”Jag drev projekten från start till mål. Det innebar att jag arbetade med de första koncepten, visualiseringar och tekniska ritningar, men även med budgetar, produktion, logistik, tidsplaner och den slutliga installationen.”

”För att ge ett exempel: jag kunde samtidigt arbeta med ett internationellt skyltfönsterkoncept för nästkommande månad, slutföra en installation som skulle levereras senare samma vecka, förbereda showroomet inför nästa säsong, utveckla en pop up-butik i Japan och stötta en butiksöppning i Frankrike. Alla projekt befann sig i olika faser och utspelade sig ofta på skilda platser i världen. Kort sagt: jag översatte kreativa idéer till fysiska rum.”

Texten fortsätter efter bilden.

SS27 Showroom-installation. Bild: Ana Patkovic.

Hur översatte du Gannis varumärkesidentitet till de fysiska butikerna världen över?

”Det var en väldigt rolig del av mitt arbete, men samtidigt en rejäl utmaning. På Ganni samarbetade vi med skickliga arkitekter för att översätta varumärkets universum till fysiska ytor. Ditte Reffstrup, kreativ chef på det danska modevarumärket sedan 2009, var djupt involverad i att fastställa det visuella uttrycket.”

”Gannis butikskoncept fortsätter att utvecklas, men vissa element är ständigt återkommande. Det handlar om den danska hemtrevliga atmosfären, konst från lokala konstnärer, dansk design, vintagefynd och keramiker från Köpenhamn. Vi arbetade även med lokala konstnärer och fotografer och adderade oväntade detaljer som knöt samman rummet med varumärkets ursprung. På så sätt fick varje butik en egen karaktär, utan att förlora den igenkännbara Ganni-identiteten. Butikerna behövde inte vara identiska överallt, men de var tvungna att kännas sammanlänkade. Ibland är det just de små detaljerna som gör en butik igenkännbar.”

Texten fortsätter efter bilden.

New York City Flatiron in-store. Bild: Ana Patkovic

Vilka avdelningar samarbetade du med och hur kombinerade du kreativa idéer med kommersiella mål?

”Visual merchandising befinner sig mitt i organisationen. Jag arbetade nära det kreativa teamet och marknadsavdelningen kring olika koncept för att säkerställa att varumärkesstrategin var synkroniserad i alla kanaler, från digitalt till fysisk detaljhandel. Med merchandising-teamet diskuterade jag bland annat produktallokering, lagernivåer och presentationen av nya kollektioner. Retail- och wholesale-avdelningarna höll oss uppdaterade om behoven på olika marknader. VM-teamet fungerar därmed ofta som en knutpunkt för olika avdelningar. Man sammanför skilda perspektiv, idéer och önskemål och översätter dem till en sammanhängande fysisk miljö.”

”Vad många kanske inte förväntar sig är hur mycket tid man tillbringar med kalkylblad i den här rollen. Den kreativa delen tycker jag är roligast, men en stor del av mitt arbete bestod av budgetar, produktionskostnader, logistik, koordinering och tidsplaner. Min uppgift var att hitta en kreativ lösning inom de kommersiella ramarna. Ibland innebar det att justera materialval, förenkla en design eller välja en annan produktionsmetod. Det är egentligen en form av kreativ problemlösning.”

Texten fortsätter efter bilden.

FW26 Window Campaign - Bremerholm, Köpenhamn. Bild: Ana Patkovic.

Vilka projekt på Ganni har gjort störst intryck på dig?

”Pop up-butiker var alltid mina favoritprojekt. Jag tyckte om att tänka utanför ramarna och föra in Gannis värld i ett nytt rum. Varje plats hade en ny brief, en annan omfattning och sina egna utmaningar.”

”Jag har fått arbeta med pop up-koncept i bland annat Tokyo, New York, London och Paris, tillsammans med fantastiska samarbetspartners. Varje pop up hade sin egen karaktär, men kändes samtidigt omisskännligt som Ganni.”

”Ett projekt som särskilt har fastnat i minnet är vår Selfridges x Ganni Lab-pop up under 2024. Vi skapade en omslutande miljö där vi presenterade kapselkollektionerna Fabrics of the Future och Recut. Det fanns även en station för personlig anpassning där besökarna kunde få produkter präglade. Designen gjorde stort intryck och det var fantastiskt att se hur konceptet slutligen väcktes till liv samt att få vara delaktig i slutfasen av uppbyggnaden.”

Texten fortsätter efter bilden.

Selfridges x Ganni Lab-pop up. Bild: Ana Patkovic

Vilka trender och utvecklingar har störst inverkan på visual merchandising just nu?

”På grund av takten i den digitala utvecklingen ökar pressen på de fysiska butikerna. Digitala kampanjer kan anpassas betydligt snabbare än fysiska butiksytor, där förändringar kräver mer tid och resurser. Dessutom handlar det inte längre enbart om försäljning, utan också om att skapa en upplevelse som känns äkta och mänsklig. Det konsumenterna ser online och det de sedan upplever i en butik måste kännas som en sammanhängande berättelse.”

”Jag förväntar mig att butiker kommer att satsa mer på upplevelser, med flexibla möbler och exponeringslösningar som enkelt kan anpassas till olika kollektioner och lanseringar. Den flexibiliteten hänger även ihop med hållbarhet. Återbruk och ansvarsfulla materialval måste integreras i briefen redan från start. Det är en ständig balansgång mellan förnyelse och en så lång livslängd som möjligt för materialen.”

Texten fortsätter efter bilden.

FW26 GANNI KIOSK - Bremerholm, Köpenhamn. Bild: Ana Patkovic.

Hur har rollen inom visual merchandising förändrats och vad förväntar du dig av framtiden?

”Jag läste nyligen ett intressant inlägg om hur visual merchandisers allt oftare måste behärska många olika områden. Det känner jag verkligen igen. Man måste ha förståelse för försäljningssiffror, KPI:er och resultat, men samtidigt kunna tänka som en designer eller arkitekt. Även marknadsföring, trender och storytelling spelar in, samtidigt som man bär ansvaret för varupresentation och butiksstandard. Det är ett tämligen brett uppdrag.”

”Jag har själv upplevt den här utvecklingen och förväntar mig att det bara kommer att öka. I takt med att AI och optimerade arbetsprocesser blir en mer integrerad del av det dagliga arbetet, kommer denna breda kompetens sannolikt att bli allt mer självklar. Att enbart vara duktig på visual merchandising räcker inte längre. Man måste också ha en djupare förståelse för detaljhandelslandskapet och veta hur organisationens olika delar hänger samman.”

Texten fortsätter efter bilden.

SS26 Bag Wall Window Campaign - Beak Street, London. Bild: Ana Patkovic

Vilka färdigheter är viktiga för en karriär inom visual merchandising och vilket råd skulle du ge till nykomlingar i branschen?

”Kreativitet är viktigt, liksom kunskap om trender, visuella identiteter och storytelling. Men man måste också vara organiserad och analytisk. Man arbetar med tidsplaner, försäljningssiffror, sortiment och lagernivåer. Dessutom måste man vara en god problemlösare. I praktiken ställs man inför oväntade situationer, som försenade produktleveranser eller budgetbegränsningar. Man måste kunna ställa om snabbt och se till att projekten fortskrider.”

”Mitt råd är att först skaffa sig praktisk erfarenhet i butik. Det är viktigt att förstå hur en butiksmiljö fungerar och hur konsumenter handlar. Samtidigt kan man komma in i det här yrkesområdet från en mängd olika bakgrunder. Det är en givande karriär eftersom ingen dag är den andra lik. Jag har alltid uppskattat att få stänga ner datorn emellanåt, arbeta praktiskt, resa och samarbeta med olika team för att väcka en varumärkesupplevelse till liv.”

Denna intervju har genomförts skriftligen.

Ganni
Visual Merchandising